Blomsterträdgården

Blomstergården har ett friare formspråk än de flesta andra rum i parkens centrala delar. Trädgårdsarkitekt Edvard Jacobson skriver inför anläggandet år 1952 att ingången bör få en böljande form och fortsättningsvis: ”härifrån dras vägen i en svepande båglinje i form av en blomstergata”. Känslan skulle vara att vada i blommor. Och visst förmedlas den känslan än idag, på båda sidor om den vindlande kalkstensgången står perenner i rik variation. Här finns flera hundra arter varav många ur den vilda floran, perfekt för den perennintresserade besökaren att botanisera i.

I arkivanteckningar står att det ursprungligen var ungefär 250 kvadratmeter som planterades med sommarblommor medan det var 850 kvadratmeter perenner. De tre rundlarna i centrum, som gav upphov till namnet Jacobs pannkakor, var ursprungligen planterade med sommarblommor i de nordiska färgerna. Sommarblommorna i rundlarna har nu bytts ut mot perenner i rött, blått och vitt. Rundlarna med sina starka och enhetliga färger utgör accenter till den omgivande lugnare svepande linjen av perenner och gräs.