Granalamedan

I slutet av 1940-talet drogs en väg genom en granplantering strax norr om herrgården, ursprungligen planterad för att skydda herrgården från de bistra nordanvindarna. Mellan de raka granraderna lades en kalkstensgång, och så hade en granallé, eller granalameda, skapats. Alameda är det spanska ordet för allé och det var så Svante Påhlson valde att benämna den. I fonden, djupt inne i skuggan av granarna, placerades skulpturen Hösten av Eric Grate, huggen i ljus kalksten. Den mörka granen med sitt vilda uttryck blev den perfekta inramningen till den ljusa kulturvarelsen. Anläggandet av granalamedan är ett fint exempel på hur man kan ta tillvara, lyfta fram och förstärka platsens befintliga förutsättningar. Med enkla medel omvandlades den funktionella granplanteringen till en mystisk pelarsal, det är trädgårdsformgivning när den kanske är som allra bäst.

Granplanteringen bestod ursprungligen av vanlig svensk gran, Picea abies ssp. abies. Den fälldes i början av 1980-talet och ersattes med serbisk gran, Picea omorica. Den nya allén gjordes bredare och längre.